jolinochsole

En bild som jag gillar: Mörka skuggan.



En studie av avlämning








Så blev det lek och beröm=)

Spårupptag


Titta vad jag har hittat

Apport jakt. Jag vet att den finns här någonstans.




Där är den.



Vinkelarbete



Spårarbete









Spårupptag

Var jag duktig nu

Vi har börjat med lite högre moment också.

 Ja nu har Clash gjort sitt MH. Det var ju ett tag sedan men jag tänkte iallafall skriva lite om det. Efter en tidig morgon med lite sömn bar det iväg. Efter lite letande i den väster götska landkapet, men med en bra vägbeskrivning kom vi fram till Romelanda testbana. Fixade alla papper och sedan var det väntan och åter väntan. Clash skulle gå med sina syskon Cross och Camorra. Den sistnämnda gick med mamma Era förare Fredrik. Först var det en kull från Markallens kennel, och jag valde att gå med en för att få lite koll på läget (var ju ett tag sedan jag gick MH). Efter ett tag kom Fredrik, Jimmy och Mona. Under väntan fikade vi och gick lite promenader. Efter lunch var det äntligen vår tur. Domare var Reino Oskarsson. Hade en jättebra testledare också. Sedan släpade Clash runt på mig i ca 45 minuter och hade riktigt roligt. Han gjorde ett riktigt fint MH, och jag var  väldigt positiv överraskad. Han var strålande =). Föröskte klättra upp i trän för att hämta kampleksakerna, samt drog på lilla bytet fast jag gud förbjude sa nej (slet sig ur den lilla tampen man nu skulle ha, bara till besvär), kampade i kedjor, lekte med spökernas mössor samt  privata kepsar osv. Jolin stackarn fick sitta i bilen och vilel hemskt gärna göra ett MH hon också. En sammanfattning av Reinos beskrivning. Clash är en mycket goda representanter av schäferrasen, mycket stor kamp, våldsam leklust, inga rädslor, stor nyfikenhet samt att han är så genomsnäll. Det är en godhjärtat hund. Mammas lilla prins=). Efteråt kom Reinos fru Elisabeth fram till mig att det Clash var en av de bästa hundar hon träffat och hon gillade honom jättemycket. Det värmde i mattes hjärta. Elisabetg var figurant på MH och var bland annat figge på avståndsleken. När jag sedan tittade på bilderna ser man faktiskt ett stort leende på hennes läppar när hon leker med Clash.

En fotosession på Avståndsleken:







Avslutar med ett MH protokoll. Skrev både Clash och Jolins resultat. Kul att få en överblick och jämföra deras MH.

I början av juni bar det av till det årliga Raskabolägret. Det var flyttat till Karlsborg från Myckelgensjö. Det kändes konstigt att inte åka upp till härliga Norrland, men det var faktiskt ett riktigt bra alternativ. var så totalt annorlunda mot Myckelgensjö och det var riktigt skönt faktiskt. Trevligt folk och alla dagar var fulla av aktiviteter. Jag har ju fortfarnade svårt att komma iväg klockan 9.00 (då skall allt vara klart), men det är smällar man får ta. Sedan var det hur härligt som helst att ha eget rum, egen tv, dusch toalett osv sådanna saker man saknar uppe i stugbyn i Norrland.








Torsdag: Bestod mest av resa. Jag var sen som vanligt att komma iväg.  Åkte också fel, eftersom jag sett en skylt till Karlsborg när jag åkte till Göteborg. Pappa försökte övertala mig att åka av E20 tidigare, men det kändes riktigt fel, så jag vände tillbaka tillE20 (om jag gjort det hade jag sparat minst en timme resväg). Mend et är saker man lär sig av. Fick se lite andra saker istället. Väl på plats var det snabbrastning av hundar, packa in, och hälsa på alla. Flera nya personer som jag inte träffat. Det roliga var att jag äntligen fick se två av Jolins syskon Jante och Jira. Så himla fina. Blir lite ledsen att det inte finns kvar några avkommor från den kullen, för då skulle jag köpa en ny direkt. Det finns något i J kullen som jag uppskattar riktigt mycket och efter alla problem och tårar men också så otroligt mycket glädje och skratt Jolin givit mig så kan jag så här i efterhand inte önskat mig någon bättre första schäfer. Tänk vad hon lärt mig. Sedan har jag kunnat göra fel och fel efterosm hon inte lagrar så mkt minnesbilder (vilket inte varit lätt när man gör rätt heller). Men sitter det så sitter det och då går det knappt att lära om =) Ja sedan var det dags för grillning och trevligt sällskap. Himla roligt att Eva och Susa tagit sig ner från Norrland. Extra roligt var att Susa och Freia var en av de två hundar som blev godkända Internationella räddningshundar av 9 st. Stort grattis. Sedan blev det natti natti.




Fredag: Vakande och hittade en fin morognrunda för hundarna, med Karlsborg fästning i bakgrunden. Efter det bar det av att reka marker för skogsarbete. Eftersom jag skulle åka till Hjo åkte jag tillbaka till huset och lade ett gräs/asfaltspår på förläggningen. Gick ganska bra för båda hundarna. Spåret var ca 300 meter och det var ganska stark vind. Clash missade en apport och Jolin fick lite problem vid spetsvinkeln, men löste det. Sedan blev det gallertrappa. Inga problem för båda hundarna. Dock fick de inte så lätt (speciellt inte Clash) eftersom jag fick lätt panik när jag kom upp. Det var långt ner och jag är som sagt höjd rädd. Inte alltid så smart eftersomd et var första gången som Clash gick upp så högt på gallertrappa, men han verkade inte bry sig.

Sedan bar det av till Hjo. Mycket vacker biltur. Både Clash och Jolin fick lite skyddsträning med Fredrik som gick riktigt bra. Clash lyckades tom ha omkull mig och springa i full galopp med mig liggandes släpande på marken tills jag släppte honom och han fick gå i bett. Lite väl hög motivation, på båda hundarna så där måste jag jobba med skyddslydnaden och Clash har glömt bort att släppa hos figgen.

 Fick se både Clash mamma Era i skyddet och lydnaden. Så himla fin tik och sedna fick jag se bror Cross också. Hans kall köra IPo och det såg riktigt fint ut. Sedan bar det av till Karlsborg och en mycket bra spår föreläsning av Jan Gyllensten. Fick lite tankar om Clash spår. Hur emotionell är det för honom att hitta en apport. Han missar sällan några nu, men tycker inte det är superkul och vill bara iväg till spåret. Sedan blev det att umgås och efter det var det natti natti.




Clash mamma Esthera von der Daelenberghutte, även kallad Era. Finns vissa likheter med Clash.



Clash bror Brigadens Cross, även kallad för Sparky.

Lördag:  Idag gav vi oss iväg ut i spårmarkerna på fm. Birgitta la ett spår till Jolin med ett 35 meter djupt upptag och sex apporter och ganska mycket vinklar plus spetsvinklar.. Spåret ca 400-500 meter. Jag lade ett spår med sju apporter till Clash med ganska mycket vinklar plus spetsvinklar. Spåret var ca 400-500meter. Det var olika apporter i Clash spår. Prövade Jans melodi att göra apporterna mer emotionella för Clashen. Kändes som han kunde leka, men det var inte på topp. Blev liksom nu leker vi. Ja ja sa Clash men där går mitt spår. 

Birgitta hade lagt mitt spår till Jolin ca 500 meter och Upptag på ca 35 meter. Jolin gjorde ett supersnyggt upptag. Har märkt att när hon inte tokrusar ut, så gör hon en noggrann analys och tar sällan ett bakspår. Spårade kalasfint och tog alla apporter. 

På em var det dags för lydnad. Jolin fick göra miljöbanan vilket gick kalasbra. Hade kanske inte tänkt mig något annat. Riktigt roligt var den. Massa konstiga saker. Jag vågade inte göra den med Clash för det var ganska mycket höga saker och jag är livrädd att han skall göra illa sig. Sedan fick Jolin köra lite skydd med Mattias. Det gick bra, Lisa hjälpte mig med min position i transporterna. Det som var riktigt kul var att jag fick se Jolins bror Jante i skyddet. Lite lika som Jolin och det såg bra ut. Kul att få se hennes syskon i skyddsarbete. har bara sett en av hennes bröder i lite bitarbete. Jaana hjälpte mig med lydnaden på Clash. Fick lite tips om apportering och vänstersvängar. Det hon framförallt sa var att jag måste ändra mitt tempo, så det passar honom. Jag går ju lite långsamt med Jolin. Blev mycket bättre när jag ändrade tempo. Annars gick Clash riktigt fint. Tack snälla Jaana för kollen och alla tipsen. Fick även se Jira (Jolins syster) i lite lek med sin husse. Hon är så gudomlig vacker. Sedan bar det av hem och middag och umgänge. Sedan var det natti natti.



Jolins bror polishunden Jante



Jolins syster väktarhunden Jira
Söndag: Morgonen började som vanligt med promenad vid vackra Karlsborg. Efter det bar det av till spårskogen. Jolin fick ett spår med ca 40 meter upptag och sex apporter samt 6 spetsvinklar. Löste det galant och spårade riktigt fint. Clash fick ett spår med olika vinklar och ca 7 föremål. Planen var att jobba med apporterna. Han hade tok för bråttom. Svårt att leka med apporterna och het i spåret. Gick hela spåret men tappade två apporter. Spårade ganska slarvigt. Mycket varierande terräng, men kände att koncentrationen inte var på topp. Det spåret var jag inte så nöjd med. Jolins spår var ca 400 meter och Clash var ca 600 meter.

Efter som vi tappat bort ett spår så skickade jag ut Jolin på spontan uppletande (mer som ett sök). Gick ca 20-30 sökslag på denna mark och hittade en apport (en skogspinne) plus att hon fick gå Clash gamla spår och se om hon hittade en apport. Då slog det mig. Vilken fantastisk hund hon är. Jobbar alltid när jag ber om det, men alltid i sitt tempo men oj vad uthållig hon är. Vilken hund. Jag kommer aldirg få en hund som Jolin igen. Under denna tid ca 45 minuter fick Clash ligga platsliggning på vägen bredvid där Jolin jobbade. Mycket nyttifg övning för honom.

Vi passade även på att göra en uppletande korridor innan vi gick spåret. Ca 15x50 meter och fyra föremål. Två på djupet, ett mycket nära och ett på mitten. Tränade att gå där jag pekade. Det gjorde både Clash och Jolin strålande. Lade sedan ut ett förmeål några gånger och tränade på bara ingångarna. Måste jobba mer med dem på Clash.

På eftermiddagen åkte vi sedan ner till appellplan. Clash fick göra miljöbanan. Med hjärtat i halsgropen så gjorde jag det med honom. Tom hjälpte mig första varvet. Efter lite strul och när poletten trillat ner hos Clash. Så gjorde han det bra. Kul att se att han var tvungen att ha kontroll på sina bakben. Gjorde sedan det några gånger till och sedan hjälpte Tom mig. Clash har ju bråttom med allt, så nu fick jag lägga honom på sakerna, be honom stanna osv. Det roliga var att det fanns ett slags hjul som hundarna fick gå igenom. Det var jättetrång. Clash fattade ingeting det fanns ju en väg när man gått in. Han noterade först inte att man kunde svänga åt vänster. Så i detta supertrånga utrymme lyckades denna stora hund vända sig. Sedan när han fattade att han kunde gå runt tyckte han det var superkul. Jolin fick också göra den och gjorde det strålande. Sedna blev det lydnad för båda hundarna. Gick kalasbra. Avslutade med platsliggning och fotosession. Skönt för hundarna att bara få springa omkring och leka. På kvällen blev det pizza och prat.  Han med och prata med Jan om mitt problem med Clash i spåret. Han tyckte det inte lät så farligt eftersom han plockar ca 97% av aporterna men förstod att spårfixeringen och att den emotionella glädjen inte riktigt fanns vid apporterna. Fick lite tips hur jag skulle göra: Ta bort honom från spåret (jag kan sätta på honom var som helst), bryt spårfixeringen och ta undan honom och se om han då kan ägna sig åt att leka med apporterna. Samt han skall alltid vara lugn vid spårsläpp (räkna alla spårupptag som spårsläpp, så han skall vara lugn vid dem, Jobba med lek och koncentration vid apporterna. Hitta det han tycker är kul). Samt inte höja så mycket vid slutapporten, göra de andra apporterna nästan lite mer värda nu.  Sedan var det natti natti.
















Måndag: Började dagen med den sedvanliga promenaden. Efter det bar det av till en uppletande ruta (den som användes vid polishunds sm).  Den gick lite snett och började på fotbollsplanen och sedna upp i blandat vegetation, men ganska hög. Siv var gullig och la ut Jolins förmeål. Fyra stycken över hela rutan. Första skicket gick hon långsamt ut. Fick skicka om några gånger för att få ut henne i hörnet (där det var snett), efter lite strul plockade hon alla fyra föremål. Där det var hög vegetation travade hon, men sedan galopperade hon ju lägre vegetation det blev. Först tyckte jag det var lite tråkigt med tempot, men sedan kom jag på att det var ju ganska smart. Efter strulet med första skicket så plockade hon fyra föremål på sex skick. Jolin var den enda hunden som tog alla föremål=) Inga problem med den tydliga gränsen från gräs till skog. Clash lade jag ut tre föremål på djupet över hela rutan. Han har aldrig varit med om att börja på fotbollsplan och sedan en tydlig gräns till skog. Inga som helst problem. Clash gick där jag pekade och tog alla föremålen på tre skick. Jobbade fantastisk och det kändes som folk blev lite imponerade. Stolt matte. Varierade belöning med kasta, kampa med föremålen och jobba med koncentrationen och släppande.  Tips: Han köper båda belöningssättet, men eventuellt gillar han kampen mer. Öka den och öka kravet. Jolin fick bara en köttbulle vilket Lisa tyckte var ganska tråkigt, men det är det Jolin gillar bäst. Däremot skall jag tänka mer att muntligt berömma henne.

Sedan bar det av att packa ihop och säga Hej Då till alla. Hade tänkt att gå på fästningen, men det var supermycket folk (Sveriges nationeldag, så vi hoppade det). Sedan bar det av till spårskogen. Hade tänkt at tspåra med Clash på detta fantastiska fält som fanns där uppe men ville testa Jans odell av spår. La ett kort spår ca 300 meter med lite vinklar och fyra föremål. Jolin la jag ett spårupptag på 45 meter och två spetsvinklar och tre apporter. Jans recept fungerade klockrent. Clash kunde ägna sig åt leken med apporterna och fick bättre koncentration när ajg tog bort honom från spåret. Däremot hade han fortfarande bråttom vid spårsläppet efter varje apport. Även om han var lugn vid spåret innan. hade mycket högre kravställning på honom. Varierade belöningen med kast, kamp och koncentration samt mjukost. Fortsätta och utveckla denna metod så kommer det nog bli riktigt bra =) Jolin gjorde sitt upptag klockrent. Häftigt att se henens spårananlys och så rätt riktning.

Efter detta så bar det av hemåt och rätt väg dessutom. Det var två trötta hundar som kom hem och tyckte det var ganska skönt att få komma hem och sova i sin säng.












/Pernilla

Ja det var länge sedan jag skrev nu. Skall försöka uppdatera lite oftare. Nu kommer jag göra en sammanfattning av hur det går med hundarna i respektive gren samt hur det med Sole.
/Pernilla

Torsdag:

Fredag:




Sök:

Clash:

Jolin:

Lydnad:

Glad matte och hund efter en 10 på inkallning.


Clash:


Jolin:

Lördag:

Sök:

Uppletande:




Övrigt:


Söndag:

Sök:





Lydnad:

Ja så var det äntligen dags att åka till MH i Rommelanda. Clash skulle göra sitt MH tillsammans med två av sina kullsyskon. Ja alal som känner mig vet ju att jag inte alltid är den snabbaste att komma iväg, men vid 12 tiden gick iallafall den kära volvon ner mot Lysekil. Åkte till Örebro på ca 1½h (jag älskar nya motorvägar) och så tog vi ett snabbstopp mellan Örebro och Laxå. Fin liten viloplats och hundarna fick komma ut och röjja av sig lite.












Så passerade vi landet och allt gick bra. När jag svängde av efter Mariehamn trodde jag nästan att jag var framme men ack så fel jag hade. Jobbig resa från det. Tråkigt och tråkig väg. När man kör långt hatar jag verkligen långtradare, fartkamror samt 70 vägar och 2 fils vägar. Efter Trollhättan (med en fantastisk bro) svängde jag av mot Sara. Tänkte passa på att hälsa på henne och Oscar. Han såg ut att må bra och det var ett jättefint stall. Härligt att träffa Sara igen, precis som förr. Drack lite kaffe och gick runt. Nu hoppas jag att hon kommer upp och tävlar Sole någon gång. Det är så skönt emd Sole och Sara. Sole älskar henne och det känns som att hon kan komma en fredag och rida/hoppa honom och sedan tävla på söndagen. Så nu hoppas jag det blir verklighet. Det var iallafall riktigt roligt att träffa henne igen. Tänk om hon bara kunde komma upp till Stockholm igen.


Sole och Sara

Jag har kört en hel del lydnad med båda hundarna. Jolin har fått lite fritt följ samt skall. Några gånger har vi tränat på saktagåendet. Hon ser ju ut som en lapptäcke med alla sina ärr. Lite saktagående har det blivit också. Det är väl de moment som jag kört medans hon varit "sjukskriven".

Fritt följ är det väl högersvängarna som jag koncentrerat mig på. Hon går ju lite ut och lite före. Generellt känns hon oftast riktigt bra i fria följet. Intesiv och med bra kontakt. Hon kan börja lite tråkigt med sedan jobba upp sig. Kört lite te stegs modellen på henne och det fungerar bra. Får henne mer vaken och allert och kan säga till henne när det blir fel. Det hon gillar är verkligen stegförflyttningar och vändningar på stället. Då studsar hon efteråt =)

Skallet sitter fint. Hon sitter, men ibland måste jag påminna henne. Men om jag är tydlig gör hon det bra. I stort sett är skallet bra (några gånger har hon kortare pauser). Hon är ju tungskallad, vilket märks hon får verkligen ta i från fotknölarna. Hon hoppar med frambenen pga av detta men det bryr jag mig helt enkelt inte om. Har också hittat en förberelse ritual som fungerar bra på Jolin inför skallet.

Saktagåendet. I stort sett fungerar det bra. Skall även nu jobba det mer tävlingsmässigt. Har varierat med att hon sett att jag lagt ut bollar och att det redan finns bollar. Fungerar i stort sett bra. Hon är kommunikativ och jag kan styra henne på håll. Det jag inte gillar är att om hon gör fel går hon tillbaka till mig, men tror att det kommer jag aldrig få bort helt.

Övrigt:

Så tog jag stygnen för en vecka sedan lite drygt. Vissa av såren var inte bra läkta, så hon fick en antibiotika kur. Speciellt för såret runt nacken som hade vätskat sig mycket. Gjorde rent det efter vetrinären. Jag ville se att hon skulle få se det. Men huden under vätskan var iririterad så vi fick göra rent det ordentligt. Några sår blödde lite efter stygnborttagningen (huden är så skör). Efteråt har det dock gått mycket bättre och läkningen går framåt. Så igår plockade jag resten av stygnen. Sanna hade visat mig hur jag skulle göra, men lite läskigt var det. Gick iallafall bra ochnu börjar det växa ut hår på såren också. Så snart ser Jolin inte ut som ett lapptäcke längre. Hon har börjat känna av pollen, men svarat bra på medicinen så det blir bättre och bättre. Snälla vetrinär Sanna tog emot Jolin gratis (vilken service!!) och tog bort stygnen. Detta för att Jolin skulle slippa åka till Uppsala. Men så är ju Jolin deras favoritschäfer också =). Men själv tyckte jag det var kanoners, gud vilken service. Sånt räknar man inte med i dessa dagar.

I övrigt tycker Jolin livet har varit ganska botten. Lite fotgående här och där, men hon vill ju jobba. Har dock fått lite spår och sök nu på slutet så hon slipper vara så uttråkad.

/Pernilla